Allmän frostfjäril

Operophtera brumata

De ljusgröna larverna kläcks i maj. De äter i 4-5 veckor och förpuppar sig sen i marken. Pupporna kläcks sent på hösten, därav namnet frostfjäril. Den vinglösa honan klättrar upp i ett träd, befruktas där av den vingade hanen och lägger ägg på grenarna.

Mer information

Äpplestekel

Hoplocampa testudinea

Vuxna steklar svärmar i blom¬ningen. De är flugliknande, 6-8 mm långa, brunorange med överdelen av mellan- och bakkroppen glänsande svart. Honan lägger ägg i blomfästena. Larven blir 9-12 mm lång och är gulvit med brunt huvud. Den övervintrar som kokong i marken. Förpuppning sker på våren.

Mer information

Rosenstrit

Edwardsiana rosae

På hösten läggs äggen i barken på unga skott, som blir lite knottriga. Nymferna är vitaktiga och sitter på bladens undersida. Vuxna rosenstritar är ca 3 mm långa, ljusgröna och vingade.

Mer information

Slemmig

Slemmig rosenbladstekel

Stekeln lägger ägg i maj-juni. Efter 1-2 veckor kläcks larverna. De är gulgröna, täckta av ett färglöst slem och blir 15 mm långa. Larven övervintrar i jorden och förpuppar sig på våren. Den fullbildade stekeln kläcks i maj-juni, är 4-5 mm lång och svart.

Mer information

Liten rosenbladstekel

Blennocampa phyllocolpa

Den svarta stekeln är endast 3-4,5 mm lång. Honan lägger under maj-juni ägg i bladkanterna och larven blir upp till 10 mm lång, blekgrön med mörkbrunt huvud. Den övervintrar i en kokong i jorden. Förpuppning sker på våren. En generation per år.

Mer information

Syrenmal

Gracillaria syringella

Fjärilen kläcks i början av juni. Äggen läggs på bladundersidan, 5-10 st tillsammans. Efter ca 4 veckors ätande faller larverna till marken, spinner en kokong och förpuppar sig. Övervintrar som puppa i jorden. Vanligen två generationer per år.

Mer information

Minerarfluga

Phytomyza ilicis, på järnek

Äggen sticks in vid mittnerven på bladet under försommaren. Larverna äter först i mittnerven och under hösten i bladskivan. Då bildas minan. Förpuppning sker på våren. Öppnar man en gammal mina hittar man puppskalet, som är 2-3 mm långt, brunt och brett cigarrformat.

Mer information

Rhododendronstinkfly

Stephanitis spp.

Nätstinkflyna övervintrar som ägg i bladen och kläcks på våren. Nymferna har taggiga utskott runt kroppen. De ömsar hud fem gånger fram till vuxet stadium. Levande stinkflyn kan ses juni-sept. Ett vuxet rhododendronstinkfly är 3-4 mm långt och har breda nätmönstrade vingar.

Mer information

Öronvivel

Otiorhynchus sulcatus, på rhododendron

Äggen läggs i jorden. Larverna blir 10 mm långa, är benlösa, vita med brunt huvud. Övervintring som larv, mera sällan som vuxen. Efter förpuppning på försommaren kläcks vuxna skalbaggar. De saknar flygförmåga och nattetid kryper de upp i buskarna. Endast honor är kända.

Mer information

Kastanjemal

Cameraria ohridella

Fjärilen är 4-5 mm lång, ockrabrun med tvärgående band i svart och vitt. Den första generationen fjärilar lägger ägg på försommaren. Larven kläcks efter 2-3 veckor och äter av bladvävnaden i ca en månad. Den förpuppar sig i minan. Övervintring sker som puppa i nedfallna blad och de är mycket frosttåliga. Kastanjemalen har 2-3 generationer per år i Sverige.

Mer information

Gallsteklar

Cynips spp., Neuroterus spp., m.fl., på ek

Komplicerad livscykel med två gene-rationer, med olika utseende, per år. I varje gall finns en larv, som sen förpuppas inuti gallen. Övervintring sker i galler på nedfallna blad.

Mer information

Bokgallmygga

Mikiola fagi

Gallmygglarverna är fotlösa, vit¬aktiga, ca 3-4 mm långa. De övervintrar i gallerna i nedfallna blad och förpuppar sig på våren. Vuxna myggor kläcks, parar sig och honorna lägger ägg i bladknoppar. De växande bladen bildar en gall runt den nykläckta larven.

Mer information

Vinbärsbladlus

Cryptomyzus ribis

Ägg finns endast som övervintringsstadium. De läggs på vinbärsskotten och kläcks på våren. Bladlössen sitter på bladundersidan i bucklorna och suger växtsaft. I början av juni flyttar bladlössen till sina sommarvärdar.

Mer information

Bokbladlus

Phyllaphis fagi, på bok

Bokbladlusen övervintrar som ägg. De börjar föröka sig i maj och syns oftast på försommaren. Bokbladlusen utsöndrar mycket vax och djuren sitter skyddade i denna vaxull.

Mer information

Pärongallkvalster

Phytoptus pyri

Gallkvalstren övervintrar i knoppar. De kryper ut på nyutslagna blad. Växten utvecklar gallbildningar som en reaktion på deras näringssug. Inuti varje gall finns många små, masklika gallkvalster. När hösten närmar sig lämnar de gallerna och kryper in i nyanlagda knoppar för övervintring.

Mer information

Buxbombladloppa

Psylla buxi

Ägg läggs på skotten och kläcks på våren. Ungstadierna (nymferna) är 1-2 mm, ljusgröna, platta och oftast stillasittande. De syns i maj-juni. Nymferna utsöndrar skyddande vaxsekret, som ser ut som vita tussar. I juni-juli är bladloppan fullbildad. Arten Spanioneura fonscolombii, som skiljs ut genom fyra mörka partier på vingarnas kanter, är under spridning. Dess skadebild och livscykel i Sverige är för närvarande okänd.

Mer information

Gallkvalster

Aculodes spp., Eriophyes spp., m.fl., på lönn

Kvalstren övervintrar i knoppar. De kry¬per ut på nyutslagna blad. Som reaktion på deras näringssug utvecklar växten galler. Gallkvalstren sprids med vegetativt förökningsmaterial, med vind och fåglar.

Mer information

Olvonbagge

Pyrrhalta viburni

Efter parning på sensommaren gnager honan små fördjupningar i årsskotten. I varje grop lägger hon flera ägg, som täcks med sekret och gnagspån. Larverna kläcks i maj och äter glupskt i en dryg månad. De blir nära 10 mm långa och förpuppas sen i jorden. Ett par veckor senare kläcks de vuxna olvonbaggarna, som är ca 5-6 mm långa och matt gulbruna.

Mer information

Häggspinnmal

Yponomeuta evonymella

Fjärilen har vita framvingar med fem rader av svarta prickar. Vingbredd 18-26 mm. Svärmning i månadsskiftet juni-juli. Honan lägger 60-70 ägg på yngre grenar. Larverna kläcks, men övervintrar i äggskalen. De är gul¬grå med svarta prickar och blir upp till 22 mm långa. Larverna blir aktiva i maj. Förpuppning i kokonger hängande . i spånaden i mitten av juni.

Mer information

Almpunglus

Tetraneura ulmi

Almpunglusen övervintrar som ägg på sin vintervärd almen. Efter lövsprickningen kläcks äggen och bladlössens näringssug leder till att galler bildas på bladen. Inuti gallerna lever bladlössen och föder ungar utan föregående befruktning. På sommaren flyttar vingade bladlöss till sina sommarvärdar, d.v.s. gräsrötter. På hösten bildas åter vingade individer, honor och hanar. De flyger till almen, parning sker och därefter lägger honorna ägg.

Mer information

Sömntornstekel

Diplolepis rosae

Stekelhonorna lägger ägg på försommaren. En gall börjar bildas. Äggen kläcks efter ett par veckor. En sömntornsgall innehåller upp till 60 kammare med en larv i vardera. Larverna lever, äter och övervintrar inuti gallen, som brunfärgas på hösten. För-puppning sker på våren. Några veckor senare kläcks de vuxna steklarna, som övervägande är honor. De är ca 4 mm långa, har svart huvud och mellankropp och rödbrun blank bakkropp.

Mer information

Jorgubbskvalster

Phytonemus pallidus fragariae

Jordgubbskvalster är 0,25 mm långa, ovala, färglösa – blekbruna. Dessa kvalster trivs, till skillnad från växthusspinnkvalster (som också angriper jordgubbar), i hög luftfuktighet och finns därför främst nere i beståndet. Där lägger de också sina ägg. Flera generationer per år förekommer. Fullbildade kvalster övervintrar i plantans centrala delar. Jordgubbskvalster sprids med smittade plantor, vind och redskap.

Mer information

Stinkflyn

(skinnbaggar) i jordgubbar

Jordgubbsstinkflyet övervintrar som ägg på plantorna. Äggen kläcks strax före blomningen. Jordgubbsstinkflyna är 3-4 mm långa, mörka med svartfläckiga gula ben. Nymferna (ungstadierna) är ljusare och gröna. De kan ha två generationer per år. Ludet ängsstinkfly är s mm långt, mörkbrunt – rödbrunt - gråbrunt med en ljus w-formad teckning på ryggen. De har en generation per år och övervintrar som vuxna i barrskog.

Mer information

Jordgubbsvivel

Anthonomus rubi

Den fullbildade svarta, endast ca 3 mm långa skalbaggen är aktiv på våren före blomningen. Äggen läggs ett och ett i blomknoppar. Larven utvecklas inuti den vissnade blomknoppen och förpuppar sig också där. På sensommaren kläcks den nya generationen vuxna, som övervintrar i markens övre skikt.

Mer information

Hallonänger

Byturus tomentosus

De vuxna skalbaggarna är ca 4 mm långa, gulbruna och håriga. De är aktiva i blomningen och lägger då ägg i utslagna blommor. Larverna äter i blombotten och i bäret samtidigt som hallonen mognar. Larverna är gulvita och blir ca 7 mm långa. De förpuppar sig i jorden. Övervintringen kan ske både som puppa och fullbildad skalbagge. Normalt har hallonängern en generation per år. Hösthallon undgår i regel angrepp.

Mer information

Bladlöss på hallon

--

Bladlössen övervintrar som ägg i barken på hallonplantorna. Äggen kläcks vid lövsprickningen. Hallonbladlössen lever på hallon under hela säsongen. De får många generationer under en säsong, speciellt vid varmt och torrt väder. Den stora hallonbladlusen är ca 3,5 mm lång, blekt grön med långa ben, antenner och sifoner (ryggrör). Den lilla hallonbladlusen är 1-2 mm och mörkare grön, på sommaren ibland gul.

Mer information

Vinbärsbladlus

Cryptomyzus ribis

Ägg finns endast som övervintringsstadium. De läggs på vinbärsskotten och kläcks på våren. Bladlössen sitter på bladundersidan i bucklorna och suger växtsaft. I början av juni flyttar bladlössen till sina sommarvärdar.

Mer information

Vinbärsgallkvalster

Cecidophyopsis ribis

Gallkvalstren förökar sig och övervintrar i de uppsvällda knopparna. På våren kan en knopp innehålla tusentals kvalster. Gallkvalster är 0,1- 0,2 mm långa. Vid begynnande blomning lämnar gallkvalstren knopparna och lever en tid fritt på bladen och suger växtsaft. De kryper sedan in i nybildade knoppar i bladvecken. Gallkvalstren kan spridas till nya plantor och odlingar med hjälp av vinden eller med insekter.

Mer information