Fruktmögel

Monilinia fructigena

Svampen övervintrar på gamla fruktmumier eller infekterade fruktsporrar. Svampen sprids med sporer (konidier), ibland överförda av skade¬insekter, eller genom kontaktsmitta. Sår orsakade av skadedjur, hagel eller annan mekanisk skada gynnar svampangrepp.

Mer information

Häxringar på gräs

Marasmius oreades, vanligen orsakad av nejlikbroskskivling

Svampar som lever på rester av gamla stubbar och rötter. Den sprider sitt mycel i gräsmattor. Mycelet konkurrerar om vatten och växtnäring vilket leder till intorkade partier omgivna av kraftigare vegetation, detta som en följd av frigjort kväve från nedbruten svamp och frigjord näring.

Mer information

Frukt- och lövträdskräfta orsakad av

Neonectria ditissima

I sprickor runt såret bildas både vita konidiebärande hyfer och brunröda frukt-kroppar med sporsäckssporer. Från dessa sprids sporer vid regn och fuktig väderlek året om.

Mer information

Mjöldagg på rosor orsakad av

Podosphaera pannosa

Den vitaktiga beläggningen utgöres av svampens mycel. Konidiesporer på koni-diebärare bildas och avsnörs. Rosmjöldagg övervintrar vanligen som mycel i knoppar.

Mer information

Äppleskorv orsakad av sporsäckssvampen

Venturia inaequalis

Svampen övervintrar som mycel i nedfallna blad. Sporsäckssporer sprids från dessa i samband med regn under vår och försommar. Sommartid bildas och sprids konidiesporer, se figur.

Mer information

Rosrost

Phragmidium spp

Svampen fullbordar hela sin utveckling på rosorna. Rosten uppträder på våren i form av orangeröda sporkuddar (skålrost). Sommartid bildar den gulfärgade, senare svarta, sporbeläggningen på undersidan av bladen.

Mer information

Svartfläcksjuka

Diplocarpon rosae, på rosor

I bladfläckarna uppkommer spor¬bildande organ s.k. acervuli. I dessa finns korta konidiebärare som producerar tvåcelliga och genomskinliga konidiesporer

Mer information

Päronrost och Gelerost på en, orsakad av svampen

Gymnosporangium sabinae

Päronblad med röda bladfläckar har smittats med sporer från enar (sävenbom, Juniperus sabina, och kinesiska enar, J. chinensis) med gelerost. Den gulbruna gelerosten utvecklas efter regn på våren på uppsvällda grenar.

Mer information

Almsjuka en vissnesjukdom som orsakas av svamparna

Ophiostoma ulmi och O. novo-ulmi

Sjukdomen sprids med en skalbagge, almsplintborren, Scolytus spp. eller genom rotkontakt.

Mer information

Bladfallsjuka på rhododendron

--

Svampen sprids med konidier från pyknidier och infekterar bladen speciellt vintertid.

Mer information

Askskottsjuka

Hymenoscyphus fraxineus, en ny svampsjukdom på askar

Under sensommaren sprids svampens sporsäckssporer med vinden från små vita skålformade och skaftade fruktkroppar (apothecier) på fjolårets nedfallna bladskaft, och infekterar nya blad och skott. Svampen sprider sig via bladskaften in i skotten och dödar innerbarken. Angreppet fortsätter runt grenar och stammar varvid savströmmen snörs av. Svampen kan också spridas längre in i veden.

Mer information

Vintergäcksot

Urocystis eranthidis

Sotsvampen övervintrar i jorden som sotsporer eller i in¬fekterade lökar och i växtrester. Sotsporerna sprider basidsporer med vinden. Dessa kan infektera nya plantor. Sotsvampar har endast en generation per år.

Mer information

Hagtornsrost & Gelerost på enar orsakad av svampen

Gymnosporangium clavariiforme

Svampen värdväxlar mellan vanlig en och hagtorn. Hagtorn smittas på försommaren av basidsporer från gelerosten. Under sommaren utvecklas skålrosten på uppsvällda vävnader. Enar smittas av skålrostsporer under sommar och höst.

Mer information

Piongråmögel

Botrytis paeoniae

Tidiga angrepp på våren av unga skott och stjälkbaser leder till fallande stjälkar. Svampen sprids med sporer (konidier) och mycel. Sporinfektioner av blad och knoppar gynnas av fuktig väderlek. Svampen övervintrar som mycel eller som små svarta kroppar på döda växtrester, svampens vilmycelium (sklerotier).

Mer information

Kvistdöd på en och tuja, orsakad av

Kabatina juniperi resp. K. thujae

Svampen infekterar vid låg temperatur och i fuktig väderlek, speciellt under vår och höst. På de döda skotten uppträder svampens svarta elliptiska, 1-2 mm stora sporbehållare, acervuli. Konidiesporerna sprids med hjälp av vattenstänk.

Mer information

Ekmjöldagg

Erysiphe alphitoides

Den vita beläggningen utgöres av svampens mycel med konidiebärare och konidiesporer. Under hösten bildas till en början gula, sedan allt mörkare färgade runda kulor, svampens fruktkroppar (kleistothecier) som innehåller sporsäckssporer. Dessa sporer övervintrar.

Mer information

Päronrost och Gelerost på en, orsakad av svampen

Gymnosporangium sabinae

Rostsvampen värdväxlar mellan päron som smittas på försommaren av basidsporer från gelerosten inom en radie av 400-500 meter. Under hösten utvecklas skålrost på bladens undersida. Barren på Sävenbom och kinesiska enar smittas av skålrostsporer från päron.

Mer information

Häxringar/Älvringar

Marasmius oreades vanligen orsakad av nejlikbroskskivling

Svampen angriper träd genom sår som uppkommit vid beskärning eller skogsavverkning. Svampens mycel bryter ner veden (vitröta). Stammen blir därmed försvagad och kan förorsaka olycksrisk på allmän plats i samband med kraftiga vindar. Svampen utvecklas bäst vid 25ºC och bildar sina fruktkroppar sent på hösten vid 10-12ºC. Ostronskivling är en ansedd matsvamp.

Mer information

Häxringar på gräs

Marasmius oreades, vanligen orsakad av nejlikbroskskivling

Svampar som lever på rester av gamla stubbar och rötter. Den sprider sitt mycel i gräsmattor. Mycelet konkurrerar om vatten och växtnäring vilket leder till intorkade partier omgivna av kraftigare vegetation, detta som en följd av frigjort kväve från nedbruten svamp och frigjord näring.

Mer information

Poppelrost

Melampsora laricis-populina spp

Den vanligaste arten M.larici-populina värdväxlar med lärk men kan även övervintra på nedfallna blad från vilka sporer sprids på våren. På lärkens barr bildas skålrost med gula/orange fläckar.

Mer information

Pungsjuka på slån

Taphrina pruni

Svampen tillhör sporsäckssvamparna. Den övervintrar med hjälpa av askosporer eller tjockväggiga konidier på knoppar och kvistar. På våren sprids sporer till unga vävnader med vinden. Mycelet som växer mellan cellerna inducerar extrem celldelning som leder till missbildning av frukterna.

Mer information

Pilskorv och grenbrand

Venturia saliciperda och Drepanopeziza sphaerioides

Svamparna kan övervintra på grenarna eller nedfallna blad från vilka sporer sprids på våren. Sjukdomen gynnas av kyligt och fuktigt väder.

Mer information

Tjärfläcksjuka på lönn

--

Svampen hör till sporsäcksvamparna. Övervintrande sporer slungas ut under fuktiga vårdagar och infekterar unga blad. Svampen utvecklar mörka tjärlika bladfläckar i vilka bil¬das nya sporer från de nedfallna bladen under vintern.

Mer information

Lönnmjöldagg

Sawadaea bicornis

Svampen övervintrar som mycel under knoppfjäll eller som sporsäcksporer i de nedfallna bladen. Sporerna sprids under våren. Mjöl¬daggsangreppen, på främst unga blad, stimuleras av den höga nattfuktigheten under sensommaren.

Mer information

Bladbränna

Guignardia aesculi

Svampen övervintra på nedfallna blad. På våren smittas unga blad med sporer från svarta klotrunda fruktkroppar som ligger inbäddade i de döda löven. I de nekrotiska fläckarna, som då bildas, finns små svarta sporhus (pyknidier). Dessa sprider genomskinliga konidier under sommarhalvåret och uppförökar svampen under gynnsamma klimatbetingelser.

Mer information

Hagelskottsjuka på lagerhägg,

Prunus laurocerasus, orsakad av Stigmina carpophila

Svampen övervintrar som mycel på och i bark där sporer (konidier) senare bildas. Dessa gror under våren och förorsakar begränsade runda bladfläckar. I kanten av fläckarna bildas ett korkskikt som får bladfläckarna att lossna och falla av.

Mer information

Gråmögel på jordgubbar,

Botrytis cinerea

Gråmögel är en svaghetsparasit som lever på vissnande och döda växtdelar. I jordgubbar övervintrar svampen som vilande mycel och som vilmycel (sklerotier) på plantrester och i jorden. På våren bildas sporer (konidier) och dessa sprids i beståndet med hjälp av luftströmmar. Smittan sker under blomningen, då svampen växer in i t.ex. vissnande kronblad och döda ståndare. Bruna rötor uppstår i frukten och svampens grå mycelium med sporer på fristående sporbärare utvecklas.

Mer information

Ögonfläcksjuka på jordgubbar,

Mycosphaerella fragariae

I fläckarna bildas svampens vilmycel (sklerotier) som små, svarta punkter. På bladundersidan bildas sporer (konidier), vilka kan ses som en vit, luddig beläggning. Svampen övervintrar på infekterade växtdelar. Sporer sprids därifrån på våren till friska blad.

Mer information

Mjöldagg på jordgubbar,

Podosphaera aphanis

Svampen övervintrar främst som mycel på plantornas gröna blad. På våren bildas sporer (konidier) som kan infektera de unga, outvecklade bladen och där ge upphov till de första infektionerna. Övervintring kan också ske med fruktkroppar (kleistothecier), vilka framträder som små svarta prickar på blad och frukter, varifrån sporsäcksporer sprids. Mjöldaggssvampen gynnas av plötsliga skiftningar i temperatur och fuktighet vilket ofta inträffar på våren. Kraftiga regn och längre perioder med kyligt väder hämmar svampen.

Mer information

Svartfläcksjuka på jordgubbar,

Colletotrichum acutatum

Svampen övervintrar på infekterade plantor och växtrester. Regn och bevattning är den främsta spridningsorsaken, men spridning kan också ske med insekter, plockare, kläder, skodon, redskap och speciellt halmningsmaskiner. Sjukdomen är extremt smittosam, speciellt i fuktig och varm väderlek. Svampen har en del vanliga ogräsarter som värdväxter. Sjukdomen överlever inte länge i jorden.

Mer information

Hallonskottsjukan- ett komplex med tre skadegörare

-

Under hösten anläggs fruktkroppar (pseudothecierna) men det är först på våren-försommaren året därpå som askosporerna mognar och sprids. Senare under säsongen sker infektioner med vegetativa sporer (konidier) från sporhus (pyknidier). Sporernas groddslangar växer in i osårad, ytlig barkvävnad, men för att kunna växa djupare in i underliggande vävnad krävs sår. Dessa kan uppkomma vid arbete i odlingen, men också genom insektsangrepp av larver av hallonbarkgallmyggan (Resseliella theobaldi). Genom såren växer svamparna vidare in i vävnaderna och orsakar stora skador på skotten.

Mer information

Fläckskorv på hallon,

Elsinoë veneta

Svampen övervintrar på växtmaterialet. Primärinfektioner förekommer tidigt på våren i samband med varmt och fuktigt väder. Infektion kan ske med både sporsäcksporer och asexuella sporer (konidier) från sporhus (acervuli). Det är framförallt unga skott och blad som infekteras. Svampen lever först ytligt, men tränger senare in i ledningsvävnader. Stjälkens celldelning hämmas och djupa kratrar bildas. Sena angrepp ger grundare grå fläckar.

Mer information

Filtrost på Svarta vinbär,

Cronartium ribicola

Svampen värdväxlar mellan fembarriga tallar och Ribes-arter och behöver oftast båda för att kunna fullfölja sin utveckling. Det är främst Pinus strobus, weymouthtall, som är vintervärd för svampen. På våren bildas blåsrost (aecidier), vita blåsor fyllda med gulröda sporer på tallarna på både stammar och grenar. Aecidiesporerna infekterar de unga vinbärsbladen strax efter lövsprickningen. På bladundersidan bildas först ljusgula sommarsporer (uredosporer). Uredosporerna kan därefter återinfektera vinbärsbladen och på så vis få en vidare utbredning under sommaren. Senare på sommaren växer det fram gulbruna pelare av sammanklibbade vintersporlager (teleutosporer). Dessa framträder ofta i en stor mängd och bildar tillsammans en filtlik beläggning på bladundersidan. Basidiosporerna, som utvecklas från vintersporlagrets basidier, infekterar på hösten barren på tallarna.

Mer information

Bladfallsjuka på svarta vinbär och krusbär,

Drepanopeziza ribis

Svampen övervintrar på nedfallna blad. På undersidan av dessa bildas under våren skålformade fruktkroppar (apothecier) vilka sprider sporsäcksporer i fuktig väderlek. Sporerna är vindspridda och infekterar unga blad. På angripna blad bildas könlösa sporer (konidier) i de blåslika upphöjningarna på bladens ovan- och undersidor. Dessa sporer sprids inom buskarna genom regnstänk. Sporer infekterar bara bladens undersidor. Buskar i dålig kondition är särskilt mottagliga.

Mer information

Bladfläcksjuka på svarta vinbär och krusbär,

Mycosphaerella ribis

Svampen övervintrar på nedfallna blad. På våren sprids sporsäcksporer från fruktkroppar (pseudothecier) som bildats i de nedfallna bladen under höst- och vintermånaderna. Spridning av sporsäcksporer sker i samband med regn strax efter knoppspridningen och kan pågå under hela blomningen. De första symptomen syns två veckor efter infektion. vegetativa sporer (konidier) bildas sedan från nybildade sporhus (pyknidier) som infekterar omgivande blad i busken genom regnstänk.

Mer information

Amerikansk krusbärsmjöldagg,

Podosphaera mors-uvae på svarta vinbär och krusbär.

Den primära infektionen på våren sker på krusbär med asexuella sporer (konidier), medan den i vinbär däremot sker genom sexuellt bildade askosporer från fruktkroppar (kleistothecier) som övervintrat. Svampens mycel växer på ytan av blad och skott. Ovala konidier bildas i långa kedjor på de upprätta konidiebärarna. De bildas i början av angreppsperioden och sörjer för vidare infektion genom luftspridning. Sedan den bruna svampfilten (sekundärmycelet) börjat utvecklas avtar konidieproduktionen. I detta mycel bildas svarta sfäriska fruktkroppar. Mjöldaggsvampen utvecklas bäst när det är varmt och torrt. Sporerna behöver bara hög luftfuktighet för att gro och infektera. Svampen dödar sällan sin värd men hindrar fotosyntesen, tar näring, ökar respirationen och reducerar skörden.

Mer information